Vi ringer inte och ber dig logga in med ditt Bank-ID eller uppge andra personliga uppgifter. Lämna aldrig ut dina koder eller lösenordsuppgifter.
2024-11-27
Lästid 4 min
Elstolpar mitt i en skog.
Hur fungerar den svenska elmarknaden och varför påverkas Sveriges elpriser av Europas? Idag har vi en avreglerad elmarknad med ett elnät som sträcker sig över Europas gränser. Det gör det möjligt för oss att både importera och exportera el – men det ställer också höga krav på det svenska elnätet.
Elmarknaden och elpriset påverkas av många olika faktorer. Just nu är det oron i omvärlden, vädret och strul med kärnkraften som bidrar till en ansträngd elsituation och höga elpriser. Våra elhandelsexperter förklarar mer ingående vilka faktorer som styr prisutvecklingen just nu, hur prognosen ser ut framåt och rekommenderar hur du kan tänka.
I Sverige producerar vi el från olika energikällor, där majoriteten kommer från förnybara källor som vind-, vatten- och biokraft. Bara en liten del av produktionen, cirka två procent, produceras med fossila bränslen.
Dessutom exporterar Sverige mycket el under nästan alla årets timmar. Det gör vi eftersom vi är en del av den avreglerade europeiska marknaden med sammankopplade elnät som sträcker sig över ländernas gränser. Det gör att den som har brist kan köpa av den som har överskott.
Fram till år 1996 reglerades den svenska elmarknaden av ett monopol, men i slutet av 90-talet blev staten, genom Svenska kraftnät (SvK), delägare i den nordiska elbörsen Nord Pool. Tillsammans med Norge fick vi en gemensam fri marknad och på senare år har fler europeiska länder anslutit.
Under de tre första åren behövde alla kunder en särskild timmätare som mätte elförbrukning - timme för timme - annars var det inte möjligt att byta elhandelsbolag. Men sedan dess har mycket hänt. År 1999 genomfördes schablonreformen, vilket möjliggjorde för elkonsumenter att själva välja sitt elhandelsbolag – helt kostnadsfritt. Och så fungerar det även idag.
Det finns fortfarande vissa begränsningar. Trots att elmarknaden är avreglerad ägs fortfarande infrastrukturen, det vill säga ledningar och kablar, av elnätsföretagen. De har monopol och ensamrätt av distribution på sitt område och du kan därför inte välja elnätsföretag.
Som kund betyder det att du har två olika avtal. Ett med elnätsföretaget som äger elnätet där din förbrukning sker, och ett med elhandelsföretaget som du köper elen av.
Vad är skillnaden på elnätsbolag och elhandelsbolag?
Det dagliga priset, det så kallade spotpriset, sätts på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Enkelt förklarat är det priset som elhandelsbolagen köper in elen för.
Priset du som kund betalar för din el påverkas av en mängd olika faktorer - som till exempel väder, politiska beslut, ekonomisk utveckling, bränslepriser, omvärldsläge liksom tillgång och efterfrågan.
Hur bestäms elpriset? - så funkar det
I elbranschen motsvarar efterfrågan samhällets elanvändning, medan tillgång motsvarar Nordens produktionskapacitet. För att komplicera det ytterligare påverkas det fasta och rörliga elpriset på olika sätt.
Bild över faktorer som påverkar elpriset.
Hur mycket el vi använder påverkas av faktorer som temperatur, veckodag och ekonomisk utveckling – till exempel om samhället befinner sig i en hög- eller lågkonjunktur. När vi konsumerar mycket el, till exempel en kall vinterdag eller när industrierna blomstrar, blir efterfrågan hög och likaså priset. Är efterfrågan låg blir elpriset i stället lägre.
Å andra sidan påverkas det rörliga priset också av vår produktionskapacitet - det vill säga hur mycket el vi kan producera. På kort sikt styrs vår kapacitet av den hydrologiska balansen, kärnkraftstillgängligheten, vinden, utsläppsrätter och priset på kol.
Det fasta elpriset påverkas, till skillnad från det rörliga, snarare av faktorer på lång sikt. Det beror främst på att priset sätts i förväg med hjälp av analyser och prognoser.
Elanvändningen styrs fortfarande av den ekonomiska utvecklingen, men produktionskapaciteten påverkas snarare av priset på kol och utsläppsrätter.
Även den förväntade mängden ny elproduktion och utökad överföring i elnätet de kommande åren, inom och utom Norden, påverkar det fasta priset.
Den största delen av Sveriges elproduktion sker i norr genom vattenkraft. Här är produktionen med andra ord hög, men efterfrågan låg. Tvärtom är det i södra Sverige – där är efterfrågan på el högre än produktionen, vilket skapar en obalans som gör att el måste transporteras från norra till södra Sverige.
All transport av el i Sverige sker via stamnätet. Men ibland saknas kapacitet att transportera tillräckligt med el och det uppstår en brist – en så kallad kapacitetsbrist. Dessutom kan det också uppstå effektbrist. Det innebär att det inte finns tillräckligt med producerad el för att möta det behov som finns vid ett specifikt tillfälle.
På grund av obalansen har Sverige, historiskt sett, haft svårt att transportera tillräckligt med el till landets södra delar. För att undvika elbrist där begränsades ibland exporten till vissa europeiska länder som ingår i stamnätet. Till följd av obalansen och ett missnöje från Europa är Sverige, sedan 2011, uppdelat i fyra olika elområden.
Fyra elområdenSyftet med elområdena är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och på så vis minska behovet av att transportera el. Samtidigt uppmuntrar det till investeringar i stamnätet.
De fyra elområdena är Luleå SE1, Sundsvall SE2, Stockholm SE3 och Malmö SE4. Gränserna mellan områdena går där det finns begränsningar för hur mycket el som kan levereras genom nätet.
För elkunder kan det innebära att priset tidvis blir högre för boende i södra Sverige, jämfört med boende i norra Sverige. Men det kan också uppstå situationer där rollerna är ombytta och priserna i södra Sverige är lägre än i de norra delarna. Tanken är att våra elområden, på lång sikt, ska jämna ut prisskillnaderna i takt med att Svenska kraftnät gör investeringar och förstärker stamnätet.
Sveriges stamnät är en del av ett större som sträcker sig över det nordisk-baltiska området. Tillsammans bildar vi ett sammanhängande marknadsområde bestående av femton elområden. Det gör att vi kan såväl importera som exportera el mellan länderna.
Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el och under ett normalår exporterar vi cirka 30 procent av vår produktion. Men under vissa tidpunkter, oftast enskilda timmar när det är som kallast, räcker vår egen elproduktion inte till och vi behöver då importera el.
Varför förekommer det elbrist i Sverige?
De senaste åren har överföringskapaciteten utökats mellan våra grannländer, vilket medfört att de svenska priserna, i allt högre grad, påverkas av de europeiska. Priserna i övriga Europa ligger, historiskt sett, på högre nivåer eftersom deras elproduktion ofta är beroende av kol och gas – till skillnad från Sverige där produktionen till största del sker med billigare förnybara energikällor.
