Underbara Claras elskola

För att köpa, sälja och transportera el till konsumenter tillkommer kostnader utöver själva elen. Dessutom är fakturan uppdelad på två områden – elnät och elhandel. Elnätsavgifterna berör kostnader för själva nätet, medan elhandel handlar om mängden el ett hushåll förbrukar.

Vad är skillnaden på elnätsbolag och elhandelsbolag?

Elnät

För att kunna transportera el behövs ledningar, kraftstationer och kablar. Det ansvarar elnätsföretagen för, vilka ingår i ett naturligt monopol. Det innebär att de sätter sina egna priser och att du inte har någon möjlighet att välja vare sig elnätsbolag eller påverka priset.

Elnätsfakturan består av fem delar:
Abonnemangsavgift – kostnaden du betalar för att få tillgång till elnätet.
Överföringsavgift – det du betalar för transporten av el till ditt hushåll.
Energiskatt – en fast kostnad som tas ut för varje kWh som du använder.
Avgifter – nätövervakningsavgift, elberedskapsavgift, elsäkerhetsavgift.
Moms på abonnemangs- och överföringsavgift.

Elhandel

Kostnaden för elhandel består alltid av elpriset, elcertifikatsavgift och moms. Elpriset består i sin tur av Nord Pools spotpris, rörliga kostnader och påslag.

Nord Pools spotpris = Det pris som elhandelsbolagen köper in elen för. Priset sätts på nordiska elbörsen och styrs bland annat av tillgång och efterfrågan.

Rörliga kostnader = De rörliga kostnaderna är direkt kopplade till elhandeln och består av myndighetsavgifter och kostnader som tillkommer i samband med inköp av el. De rörliga kostnaderna varierar från månad till månad och kan bland annat bestå av även elcertifikatsavgift, ursprungsgarantier för 100 % förnybar el, avgifter för balansansvar och handel och avgifter till Svenska kraftnät och Nord Pool.

Påslag = Påslaget lägger elhandelsbolag på för att täcka indirekta kostnader, som till exempel administrations- och systemkostnader. Påslaget består av ett antal ören per kWh.

Elcertifikatsavgift = Avgiften kan särredovisas eller bakas in i påslaget och syftar till att främja den förnybara energiproduktionen och skapar incitament för elproducenter att satsa på förnybar el.

Vad ingår i elpriset?

Det beror helt på dina förutsättningar – till exempel vilken boendeform du har och hur mycket el du förbrukar. Men i grova drag kan man säga så här:

Bor du i lägenhet? Då rekommenderas i princip alltid ett rörligt elavtal eftersom du ofta har en relativt låg elförbrukning och det ofta är svårt att styra det som förbrukar mest el – till exempel uppvärmningen. När du har ett rörligt elavtal följer ditt pris marknadsutvecklingen, vilket går att likna med rörlig ränta på banken. Du betalar samma pris per kilowattimme och påverkas inte av när på dygnet du förbrukar elen.

Bor du i villa eller radhus? Då finns det fler alternativ. Är du insatt i utvecklingen på elmarknaden, beredd att följa elpriset timme för timme och kan styra när du förbrukar din el? Då kan ett timprisavtal passa bra. Timprisavtal betyder att priset på elen skiftar under dygnet. Och om du lyckas anpassa din förbrukning så att uppvärmning, elbilsladdning, disk och tvättmaskin körs när elen är som billigast – ja då kan du spara pengar. Men det ställer betydligt högre krav på att du är en aktiv och medveten elkonsument. 

Vad är en normal elförbrukning för en villa? – räkna ut din förbrukning

Våra elavtal

Spotpriset sätts timme för timme på nordiska elbörsen Nord Pool och är enkelt förklarat det pris som elhandelsbolagen köper in elen för. Spotpriset baseras i sin tur på bland annat tillgång och efterfrågan, och ligger till grund för det pris du som elkonsument köper elen för.

Eftersom tillgång och efterfrågan påverkar spotpriset varierar det, timme för timme, och därmed också summan på din elräkning – även om du alltid skulle använda lika mycket el. Spotpriset påverkas också av faktorer som hur fyllda våra vattenmagasin är, hur mycket det blåser och vad det är för temperatur ute. Säg till exempel att efterfrågan är låg och majoriteten av den tillgängliga elen kommer från vind- och vattenkraft, då blir spotpriset lägre. Är efterfrågan i stället hög och majoriteten av elen kommer från importerad kolkraft, eller andra energislag med högre produktionskostnad, blir spotpriset högre.

Allt du behöver veta om spotpris

Majoriteten av Sveriges elproduktion sker i norra Sverige, men här är inte efterfrågan särskilt hög. I södra Sverige är efterfrågan däremot hög – medan elproduktionen är låg. Och när elen ska transporteras från norra till södra Sverige så uppstår en hel del utmaningar. I Sverige har vi därför delat in landet i fyra elområden. Luleå SE1, Sundsvall SE2, Stockholm SE3 och Malmö SE4. Syftet med dessa elområden är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och samtidigt minska transporterna av el. För konsumenterna kan det innebära att priset ibland är högre för boende i södra Sverige, jämfört med oss som bor i norr. Rollerna kan också vara ombytta – men tanken är att elområdena på lång sikt ska jämna ut prisskillnaderna.

Elmarknaden i Sverige – hur fungerar den?

När man själv inte har valt en specifik elhandlare så blir man automatiskt tilldelad ett avtal via det företaget som äger elnätet i det område man bor. Detta är för att man inte ska stå utan el när man till exempel flyttar in i en ny bostad. Detta avtal kallas oftast för ett ”anvisningsavtal” eller ett ”anvisningspris”. Priserna för dessa avtal kan vara högre jämfört med andra elavtal så därför är det viktigt att man själv gör ett aktivt val av elavtal som passar ens behov.

Elhandelsbolaget är skyldiga att meddela dig om du har ett anvisningsavtal, men är du osäker på vilket avtal du har kan du dubbelkolla på din senaste faktura.

Vad är ett anvisningsavtal?

I grunden kan inte el lagras, utan den el som produceras måste konsumeras i samma ögonblick för att inte gå till spillo. Däremot börjar batterier bli alltmer populära för att lagra el, även om det ännu främst är ett sätt för stora industrier att kapa kortvariga effekttoppar eller för att delta på något som kallas för stödtjänstmarknaden.

För att kunna lagra stora mängder el tittar man just nu på att tillverka en ny typ av energibärare med hjälp av el, nämligen vätgas. Att göra det med förnybara kraftkällor är idag väldigt dyrt och förenat med stora energiförluster.

Det kan du tyvärr inte veta eftersom all el blandas i ledningarna. Däremot finns det garantier som visar vilket ursprung elen har, vilket gör att du kan vara säker på att elen du köper är förnybar om det är det som avtalet avser. Men hur funkar det då? Ja, för att en elhandlare, det vill säga ett elhandelsbolag, ska kunna garantera att elen som säljs är förnybar köper de något som kallas för ursprungsgarantier. Ursprungsgarantier köps i sin tur av producenter runt om i Sverige som producerar el från förnybara energikällor.

En megawattimme (MWh) producerad el motsvarar en ursprungsgaranti. Det innebär att en elhandlare som säljer 1 000 MWh el som är märkt med till exempel ”vindkraft” måste köp in 1 000 ursprungsgarantier från en vindkraftsproducent. Så när man har ett elavtal med 100 % förnybar el innebär det att elhandelsbolaget köper in motsvarande andel el som du förbrukar från förnybara energikällor.

Ju mer förnybar el som man väljer att köpa desto mer el från fossila energikällor kan man då ”putta ut” ur systemet. Och ökar efterfrågan så ger det elproducenterna mer incitament till att satsa på ökad produktion från förnybara energikällor.

En del hyresvärdar ordnar med elavtal, men i andra fall går det att välja elhandelsbolag. Och då skulle jag välja ett elbolag som sätter hållbarheten främst, som producerar förnybar el och arbetar för att öka andelen sådan el i Sverige. I en lägenhet är elförbrukningen sällan särskilt stor, vilket gör att du ofta rekommenderas ett rörligt elavtal, något som de flesta elhandelsbolag erbjuder.

Vad är en normal elförbrukning för en lägenhet?

Faktum är att Sverige numera har 230 volt i eluttaget, men tittar du på äldre elektriska apparater står det att de är gjorda för 220V. Förändringen beror helt enkelt på EU. När den gemensamma EU-standarden skapades blev det en kompromiss mellan brittiska standarden 240V och övriga Europas standard 220V – nämligen 230V.

Det beror på flera anledningar – som att handeln med el är en fri marknad inom EU, att vårt elnät är sammankopplat med ett större och att vi inte kan lagra el. Dessutom är vi ibland beroende av att importera el.

I och med att handeln med el är en fri marknad inom EU måste elen kunna flyta fritt inom denna marknad, vilket går att jämföra med att du kan köpa till exempel kött från andra länder i matbutiken. Skulle vi inte vara uppkopplade till ett större elnät skulle vi få ett gigantiskt överskott av el i Sverige eftersom det inte går att lagra den i stora mängder. Det skulle i sin tur bidra till ett elpris på 0 öre per kilowattimme (kWh). Vid första anblicken kan det tyckas positivt, men ingen producent skulle kunna tänka sig att producera el till det priset. Det skulle begränsa mängden el och bromsa den gröna omställningen och utbyggnaden av förnybar kraftproduktion.

Slutligen är Sverige ibland beroende av att importera el vid vissa tidpunkter under året. Det vore därför märkligt om vi kunde importera el, utan att exportera el när andra är i behov av den.

Elmarknaden i Sverige – hur fungerar den?

KWh är en förkortning av kilowattimme och ett mått på hur mycket energi som förbrukas när en apparat, med effekten 1 kW (kilowatt), används i en timme. Elpriset och din förbrukning anges i kWh.

Vi tar ett exempel för att göra det ännu enklare. Säg att vi vill veta hur många kWh, alltså kilowattimmar, en 60-watts glödlampa förbrukar på en timme, då måste vi först omvandla watt till kilowatt. 1 kilowatt = 1 000 watt. Alltså tar vi 60 / 1000 = 0,06 kW. Det får vi sedan multiplicera med tiden i timmar: 0,06 x 1 = 0,06 kWh. Skulle lampan i stället lysa i två timmar går det alltså åt 0,12 kWh.

Vad är kilowatt och kilowattimme?