– Elpriset i sommar var dubbelt så högt som i fjol, och det högsta sedan energikrisens 2022. Det som sticker ut är de stora variationerna. Värmeböljan och det vindstilla vädret i början av juli drev upp priserna kraftigt, medan de första veckorna i augusti var årets billigaste, säger Johan Sigvardsson,
elmarknadsanalytiker på Bixia.

Vädret har bidragit till stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige. I juni–augusti låg elpriset i snitt på 35 öre per kilowattimme i både SE1 och SE2, jämfört med 67 öre i SE3 och 90 öre i SE4.

– Det kontinentala högtrycket har drivit upp priserna i södra Sverige, medan lågtryck och en del vind har pressat ner elpriset i norr. Samtidigt har underhåll i ledningsnätet låst in kraft i norr med begränsad möjlighet att skicka den söderut, säger Johan Sigvardsson.

SE4 har som vanligt påverkats av kopplingen till kontinenten. Även förlängda kärnkraftsrevisioner har bidragit till prisbilden. För närvarande står båda reaktorerna vid Ringhals stilla, vilket innebär att västkusten saknar kärnkraftsproduktion.

Dyrare höst väntar

Trots att nederbörden under sommaren varit nära det normala är underskottet i den hydrologiska balansen fortfarande 17 TWh. Särskilt ansträngt är läget i södra Norge, där vattennivåerna är de lägsta på 20 år. Tidvis import av kontinental el sker för att spara på vattnet inför vintern. Samtidigt har
gaspriserna stigit till följd av situationen i Hormuzsundet. Europas gaslager ligger nu på den lägsta nivån på fem år.

De svaga vattennivåerna tillsammans gaspriser som stigit med 60-70 procent har pressat upp priserna.Terminspriset för fjärde kvartalet har under sommaren stigit till strax under en krona per kilowattimme. Det kan jämföras med det faktiska utfallet för samma period i fjol på 56 öre per kilowattimme.

– Hösten ser ut att bli ovanligt dyr. De låga vattennivåerna gör oss mer känsliga för högre priser på kontinenten, där stigande gaspriser driver upp elpriset, säger Johan Sigvardsson.