Utvecklingspotential i sågverk
– Min ambition var att återskapa en produktion av något slag för att använda den miljövänliga och lokalproducerade elen. Valet föll på att utveckla gårdssågen, säger Lars Höjrup.
På 90-talet tog Lars över sågen, med tillhörande gård och vattenkraftverk, och förädlar nu lokalt odlad skog till massiva trägolv.
– Redan när den första ekstocken sågades, och jag såg hur vacker den var, visste jag att jag ville vidareutveckla sågverksamheten. Det gamla vattenkraftverket konverterades till el för cirka hundra år sedan och har bland annat försörjt en yllefabrik och en spikfabrik, berättar han.
Lars fortsätter.
– Jag värnar om både vår miljö och lokalproducerade produkter och tjänster, och tyckte det var självklart att nyttja den befintliga elproduktionen till sågverket.
Fastigheten genomgick en stor upprustning i början av 60-talet av en framsynt entreprenör som då ersatte den gamla laxtrappan med en ny. 1993 blev den ytterligare förbättrad av länsstyrelsen med bidrag från fiskeriverket.
Vattenkraft utan flyt
– Mellan 2003 och 2013 hade vi elcertifikat för grön el utan någon motprestation från myndighetshåll, för att till exempel förbättra fiskvägar, förklarar Lars.
För elcertifikatsersättningen investerade han dessutom i en biobränsleanläggning för att slippa eluppvärmning och i stället använda elen för att driva fläktar för virkestorken.
– Jag har en känsla av att miljömedvetenheten inom alla näringar ökar och att det är en naturlig utveckling.
Men tyvärr är vägen till lyckosam småskalig vattenkraftsproduktion allt annat än rak.
– Alla vill ha rent vatten och en fin miljö för kommande generationer. Tyvärr har vi små vattenkraftverk hamnat i kläm mellan olika intressen. Jag har lagt ner oerhört med tid i alla instanser för att vi producenter ska kunna driva vår verksamhet vidare. Jag kan bara vädja om att vi som företräder de olika intressena, lagstiftarna med flera, borde ha ett mera lösningsorienterat förhållningssätt. Låt oss gå fiskvägen, inte pappersvägen.
Rössjöfors producerar cirka 350 000 kilowattimmar. Av det går cirka en tredjedel åt för att driva gården och sågverket. Resten säljer han till Bixias kunder.
– Det känns extra bra att jag kan sälja min småskaliga och förnybara el vidare och på så sätt bidra till att minska andelen klimatbelastande elproduktion i den nordiska elmixen, avslutar Lars.
Den lilla turbinen är original och över 100 år gammal och producerar 18 kW/h. Den har ett lager Pockenholts som byttes ut senast 1970 och det har snurrat sedan dess och kan göra det i 50 år till. Den ål som simmar i våra vattendrag är samma art som simmar upp för Nilen men vid Assuandammen är de nu stoppade.