10 anledningar att välja vindkraft

Bixia satsar på vindkraft

På Bixia arbetar vi aktivt för att öka andelen förnybar energi från lokala producenter i Sverige och vindkraft är en del i detta viktiga arbete. För att klara omställningen behöver vi ta vara på alla förnybara energikällor, men på ett smart och hållbart sätt – så att djur och natur inte påverkas negativt. Med vindkraftverk ökar vi andelen förnybar energi, samtidigt som vi minskar koldioxidutsläppen.

1. Vindkraft har låg klimatpåverkan

All elproduktion lämnar klimatavtryck. Däremot har vindkraft en mycket låg negativ påverkan i jämförelse med flera andra kraftslag. Och vindkraft behöver, precis som andra produkter, råvaror för att tillverkas vilket leder till utsläpp av olika slag – till exempel vid tillverkning och transport. När vindkraftverk väl är i drift har det en låg klimatpåverkan eftersom det inte genererar några utsläpp eller ger ifrån sig något avfall.

2. Vind är en oändlig och förnybar energikälla

Vindkraften kommer inte, likt fossila bränslen, att ta slut – det blåser alltid någonstans. Det gör vindkraften till en oändlig, förnybar och billig resurs. Dessutom är den gratis och utsläppsfri, till skillnad från kol eller olja som också kan användas för att producera el.

3. Hjälper oss att nå målet om ett helt förnybart elsystem

Energisektorn är idag den största källan till utsläpp av klimatgaser i världen, där det mesta skapas vid förbränning av kol. I Sverige har vi en nästintill koldioxidfri elproduktion tack vare stor andel vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen.

Vindkraften är dessutom ett måste för att klara omställningen och Naturskyddsföreningen visar i en rapport från 2021 att det är möjligt – med högt ställda miljökrav, men aldrig på bekostnad av djur och natur.

För att fortsätta i rätt riktning och uppnå Sveriges energimål om ett helt förnybart elsystem till 2040 menar Energimyndigheten att vindkraften kommer att vara en viktig pusselbit. I Sverige förbrukade vi 137 TWh under 2022 och enligt flera scenarier kan behovet av ny elproduktion från vindkraft uppgå till minst 60 TWH per år.

4. Liten påverkan på den biologiska mångfalden

Hotet från klimatförändringarna är akut och påverkar den biologiska mångfalden negativt. Därför är det viktigt att vi ersätter fossila bränslen med el från förnybara källor, som vindkraft, så snart vi kan. Enligt prognoser från Naturskyddsföreningen konstateras det att vindkraften kan fyrdubblas i Sverige, utan att det sker på bekostnad av den biologiska mångfalden och artrikedom.

Förstörda livsmiljöer är enligt Naturvårdsverket en av de fem direkta påverkansfaktorer som haft störst negativ effekt på den biologiska mångfalden de senaste 50 åren. Nyttjandet av naturresurserna är ofta huvudorsaken. Trots detta har ett vindkraftverk som är placerat på land en låg påverkan på djur och natur. Marken kan också återställas efter vindparkens livstid – miljöbalken kräver att alla vindkraftsföretag avsätter pengar för att kunna återställa marken.

Föroreningar är ytterligare en av de fem faktorer som påverkat den biologiska mångfalden värst. Även där är vindkraftverk en bra energikälla eftersom det inte ger inte ifrån sig några giftiga avfall eller föroreningar som kan påverka ekosystemet.

Precis som andra byggnationer och verksamheter genomgår vindkraften en prövning där Länsstyrelsen noggrant granskar hur djur, natur och människor kommer att påverkas. Om påverkan är för stor ges inget tillstånd.

5. Vindkraftverk dödar fåglar – men inte mer än något annat

Det stämmer att vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar och bidra till dödliga olyckor. I genomsnitt dör mellan fem till tio fåglar per vindkraftverk och år, där de flesta är småfåglar. Sett till det totala antalet dödar katter, trafik och fönsterrutor betydligt fler fåglar än vindkraftverk.

Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har kommit fram till att det dör närmare 17 miljoner fåglar varje år i Sverige av följande orsaker:

• 10 miljoner fåglar dödas av katter varje år.
• Trafiken kräver 6 miljoner fåglars liv.
• Varje år flyger 500 000 fåglar in i fönsterrutor och dör.
• Årligen dör 200 000 fåglar som kolliderar med elledningar.
• Oljeutsläpp kräver 100 000 fåglars liv per år.

6. Bidrar till omställningen av mer klimatvänlig produktion i svensk industri

Precis som annan tillverkning bidrar produktionen av vindkraftverk till utsläpp, men det skapar också arbetstillfällen, tillväxt och skatteintäkter. Och svensk industri kan bli världsledande i klimatomställningen med hjälp av vindkraft.

I Sverige förväntas vi använda dubbelt så mycket el som idag om ungefär 20 år. Det är en expansion där bara vindkraften kan etableras i den takt som krävs. Utbyggnaden av vindkraften handlar om två saker – att minska klimatutsläppen och att säkra lokal tillväxt av jobb och skatteintäkter i hela Sverige.

7. Vindkraftverken har lång livslängd

För ett landbaserat vindkraftverk tar det runt ett halvår att producera mängden energi som det krävdes för att tillverka och uppföra det – ju större det är, desto kortare tid tar det. Precis som solceller har vindkraftverk en lång livslängd – cirka 30 år, vilket gör att det producerar mycket utsläppsfri el under sin livstid.

8. Genererar inte mikroplast i enorma mängder

Att ett vindkraftverk skulle generera enorma mängder mikroplaster stämmer inte. Det verkar dock vara en myt som etsat sig fast. Tillsammans släpper alla svenska vindkraftverk ifrån sig cirka 645 kg mikroplaster per år. Det kan jämföras med vad Naturvårdsverkets bedömer att följande källor släpper ut varje år:

• Vägtrafik inklusive däckslitage: 8 190 ton per år
• Produktion och hantering av primärplast: 310–533 ton
• Konstgräsplaner: 1 640–2 460 ton per år
• Båtbottenfärg: 160–740 ton per år
• Tvätt av syntetfibrer: 8–950 ton per år
• Målning av byggnader: 130–250 ton per år
• Hygienprodukter: 66 ton per år

9. Det går att återvinna ett vindkraftverk

Det finns flera skäl till att montera ner ett vindkraftverk. Kanske gäller inte längre tillståndet, det är inte längre ekonomiskt att underhålla och reparera det eller så är det mer lönsamt att sätta upp ett nytt och bättre vindkraftverk på platsen.

Vad händer då med det befintliga vindkraftverket? Eftersom det består till 85 procent av återvinningsbara material, som stål och järn, kan stora delar av verket återvinnas. Bladen är gjorda av härdplastkompositer vilket kan användas till broar, möbler och byggnadsblock. Det finns också en andrahandsmarknad där hela, eller delar, av vindkraftsverket säljs vidare.

Det pågår också utredningar för att hitta nya sätt att ta hand om plasten, genom att till exempel energiåtervinna den och använda resterna som fyllnadsmaterial.

10. Lägre elpriser med vindkraft

När det blåser mycket pressas elpriserna nedåt, vilket blivit tydligt när elpriserna länge varit höga. Samtidigt är vindkraften ett bra komplement till vattenkraften. Blåser det mycket kan vi utnyttja vinden i stället för vattnet. Vindkraft har dessutom lägst produktionskostnad av de kraftslag som idag kan byggas ut i stor skala.

Den vindkraft som byggs ut de närmaste åren kommer att bidra till lägre elpriser i alla Sveriges elområden. Vindkraften fungerar som ett komplement till ett redan balanserat system, med olika energikällor, och bidrar till att trycka ner kostnaderna sett till totalen.