”Varför är elen så dyr?”

Under elkrisen var det frågan alla ställde sig, och elpriset var ett vanligt diskussionsämne kring middagsbordet. Fortfarande är det många som undrar varför priset på el är så högt, men att besvara frågan är inte helt enkelt eftersom flera faktorer påverkar prissättningen. Här presenterar vi fem omständigheter som spelar in, och förklarar varför prisvariationerna ibland är så stora.

1. Utbud och efterfrågan

Precis som med alla varor och tjänster på marknaden styrs elpriset av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan på el ökar, till exempel under perioder med extrem kyla eller värme, kan priset stiga. All el vi använder är prissatt varje timme baserat på kostnaden för det mest kostsamma energislaget som behövs för att möta efterfrågan. Under natten när elförbrukningen och efterfrågan är låg behövs inte dyrare energikällor för att täcka efterfrågan – och då är varje kilowattimme relativt lågt prissatt. När vi använder som mest el räcker sol-, vind- och vattenkraft däremot oftast inte till och då används fossila bränslen som gas, olja och kol för att stötta upp. Fossil el är dyrare att producera än förnybar och dessutom mer känslig för variationer i pris och tillgång jämfört med förnybara alternativ. Därför kan priset på elen bli hög när efterfrågan är som störst och vi är beroende av fossila bränslen för att möta behoven.

– Dessutom måste man förstå att Sverige är del av en nordisk, och i förlängningen även en europeisk, marknad. Nere i kontinentala Europa, till exempel i Tyskland, Frankrike och Polen, står fossila bränslen för en stor del av energimixen när man producerar el. EU vill fasa ut fossila bränslen och man kan säga att de straffbeskattar fossila bränslen med utsläppsrätter. Det blir därför dyrare att producera el med hjälp av gas och kol än med till exempel vattenkraft. Sedan 2021 har tre nya ledningar till kontinentala Europa och till Storbritannien tagits i drift, vilket har gjort att vår koppling till de prisområdena har blivit tydligare. Så trots att vi i Sverige har billig inhemsk elproduktion blir vi smittade av den högre prisbild som finns i resterande delar av Europa, säger Gustav Olsson, analytiker på Bixia.

Elmarknaden i Sverige – hur fungerar den?

2. Kraftverkens effektivitet

Vissa kraftverk, främst kol- och kärnkraftverk, är normalt sett i gång dygnet runt och genererar ett konstant flöde av el. Andra kraftverk hålls vilande och aktiveras först när efterfrågan ökar. Kraftverk som producerar sol-, vind- och vattenkraft är de billigaste energikällorna, men samtidigt är de beroende av yttre faktorer som till exempel nederbörd och vind. När de billiga energislagen inte räcker till måste vi, som tidigare nämnt, producera el med dyrare energislag, vilket leder till ökade elpriser.

3. Vädret

Precis som vi varit inne på ovan spelar vädret en central roll i elproduktionen.Om det till exempel blåser väldigt lite eller om solen lyser med sin frånvaro kan produktionen minska och priserna stiga.Extrema väderförhållanden kan också påverka tillgången och priset på el.

– Om man tycker att det är jobbigt när det blåser mycket kan man i alla fall trösta sig med att mycket vind betyder lägre elpriser, säger Gustav Olsson.

4. Politik

Även politiska beslut kan spela en betydande roll. Skatter, avgifter och subventioner kan alla påverka produktionskostnaderna och därmed elpriset.

5. Bränsle- och produktionskostnader

För elproduktion som använder fossila bränslen som kol, olja eller naturgas utgör bränslekostnader en betydande del av elpriset. Priset på dessa bränslen varierar beroende på tillgång och geopolitiska faktorer, vilket påverkar elpriset.

Ytterligare en faktor som påverkar elpriset är produktionskostnaderna för att generera elektricitet. Dessa kostnader kan variera beroende på vilken typ av bränsle eller teknik som används för att producera el. Till exempel kan förnybara energikällor som sol- och vindkraft ha höga initiala investeringskostnader men lägre driftskostnader jämfört med fossila bränslen.

– Sol- och vindkraftsproducenter har inte heller möjligheten att styra sin produktion, vilket innebär att de producerar el även när det inte behövs, säger Gustav Olsson.

Men hur dyr är egentligen elen, historiskt sett?

– Om vi tittar från 2010 och framåt, och räknar fram årsmedelpriset i elområde 3, kan vi se att elen absolut har blivit dyrare. Allra dyrast har det varit de senaste åren, år 2021, 2022, 2023 och 2024 placerar sig högt allihop. På femte plats kommer år 2010, då var det både torrt och kallt, och flera kärnkraftverk var ur drift vilket drev upp priset, säger Gustav Olsson.

Dagens spotpris och historiska elpriser | Bixia

Vilket är ditt bästa tips för att sänka sina elkostnader?

– Många bäckar små. Det finns många bra och relativt enkla saker som i princip alla kan applicera hemma oavsett om man bor i hus eller lägenhet. Skippa torktumlaren, använd mindre varmvatten, stäng av elektroniken i stället för att sätta på stand by-läge, och så vidare, säger Gustav Olsson.

Spara el – så minskar du din förbrukning

Sprid ut elförbrukningen och sänk ditt elpris med tre enkla steg