Vad är vårfloden och hur påverkar den elpriset?

När det talas om vårfloden sägs ofta saker som ”Tillrinningen har tagit rejäl fart”, ”Magasinens fyllnadsgrad ökade från 22,7 procent till 34,8 procent” och ”Avsmältningen sker tidigare än vanligt i år”. För att förstå helheten är det med andra ord bra att först få koll på några av begreppen.

• Avsmältning är när snö och is börjar att smälta.
• Fyllnadsgrad är andelen vatten i ett vattenmagasin vid en given tidpunkt. Fyllnadsgraden är viktig för att bedöma tillgängligheten av vattenkraft som energikälla och kan påverka elproduktionens stabilitet och tillförlitlighet.
• Tillrinning avser tillförseln till ett vattenmagasin – det vill säga fyller på vattenmagasinen. Vattenkraftsproduktion gör motsatsen och tömmer magasinen.
• Hydrologisk balans är ett mått på hur mycket mer eller mindre vattenresurser än normalt vi i Norden har att tillgå. Eftersom en stor del av vår elproduktion utgörs av vattenkraft betyder en positiv balans ökad tillgång på vatten¬kraft och lägre elpriser, medan en negativ balans leder till motsatsen.
• Vattenflöde används för att beskriva hur högt flödet är i våra vattendrag. Ett högt vattenflöde betyder ofta att vattenkraftsproducenterna måste spilla vatten trots att de inte får , eller får väldigt lite, betalt.

Bixia förklarar – begrepp i elbranschen

Vad är vårfloden?

Vårfloden är ett naturfenomen som uppstår när snö och is smälter på våren. Den inträffar varje år och pågår under en längre period. I södra Sverige börjar den så tidigt som i februari-mars medan det i norra Norrland i stället rör sig om månadsskiftet april-maj. Där sker den dessutom i två omgångar. Med det menas att avsmältningen först sker i låglänt terräng och sedan i höglänt terräng. I praktiken sker det dock mer succesivt och det finns ingen tydlig gräns som skiljer den låglänta och höglänta terrängen.

Viktigt att poängtera är dock att vårfloden inte kulminerar förrän under sommaren. I Luleälven och norra Sverige kan de höga vattenflödena komma i juli-augusti på grund av all snösmältning i fjällvärlden.

Avsmältningsprocessen är väderberoende

Hur snabbt avsmältningsprocessen sker är högst väderberoende, men i regel får vi en kraftigare och snabbare avsmältning vid milt, molnigt och blåsigt väder. Soligt och vindstilla väder saktar i stället ner processen.

En kraftig vårflod orsakas med andra ord av följande faktorer: (1) ett stort snölager, (2) snabb avsmältning och (3) regn i samband med avsmältning.

Hur påverkar vårfloden våra elpriser?

Enligt Energimyndigheten stod vattenkraften står för cirka 40 procent av Sveriges elproduktion under år 2023 och på lång sikt är välfyllda vattenmagasin en förutsättning för stabilt låga elpriser. Vattenmagasinen fylls i sin tur på under vårfloden och vid höstregnet. Höstregnet avgör också vilka förutsättningar vi får kommande vinter.

Vattenkraft i Sverige – så fungerar det

Kraftig vårflod

På våren är vattnet som lagras ett direkt resultat av avsmältningen, men hur mycket vatten som kan lagras påverkas av hur kraftig vårfloden är. Vid snabb snösmältning och mycket regn blir vårfloden kraftig och vi får ett högt vattenflöde, vilket får både positiva och negativa konsekvenser. Vid fulla vattenmagasin eller höga vattenflöden måste kraftstationerna släppa igenom vatten i dammluckorna och generera elektricitet trots att vi inte behöver elen – i stället för att lagra vattnet. På kort sikt leder det till låga elpriser för konsumenter, men ingen eller en väldigt låg ersättning till producenterna. Dessutom är det bortslösad energi som vi haft bättre användning av om vi kunde lagra vattnet.

Lite nederbörd

Ett annat scenario är en vinter med lite snö. Då blir avsmältningen liten och vårfloden bidrar inte med några stora mängder vatten. För att fylla upp våra vattenmagasin inför vintern och säkra lägre elpriser behöver sommaren bli nederbördsrik. Skulle vi få både lite snö och lite regn riskerar vi att få ett underskott av vattenkraft kommande vinter, vilket ofta leder till höga elpriser.

Så vad är egentligen bäst? Ja, för både elpriser och natur är det bäst med en jämn och långsam vårflod där vattenkraftsproducenterna har kontroll på flödet och kan fylla sina vattenmagasin inför vintern.