Framtidens elpriser: Bixias prognos 2022 - 2040

I den senaste rapporten förutspås elpriserna bli ännu mer volatila, det vill säga mer oförutsägbara. Det beror delvis på en större del förnybar energi, men också att elpriserna inledningsvis kommer att stiga fram till 2023. I takt med utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och lägre marginalkostnader i Europa kommer de sedan att avta. Framåt står elnätet också för stora utmaningar, vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar.

Elanvändningen i Norden ökar kraftigt

Under ett normalt år produceras det mellan 140 och 160 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) i Sverige. Vår normala elanvändning ligger sedan på mellan 135 och 145 TWh per år. Fram till 2040 förväntas elanvändningen, i hela Norden, öka med 155 TWh.

Ökningen på cirka 155 TWh till år 2040 beror främst på:

• Utvecklingen och elektrifieringen inom transport- och industrisektorn
• Fler datacenters/serverhallar etablerar sig i Norden
• Befolkningsökning
• Överföringsförluster – den el som går förlorad vid transport i elnätet

Ökat lagringsbehov – kraftig expansion av datacenters

Ett fördelaktigt klimat och lägre elpriser i Norden gör att en kraftig expansion av datacenters förväntas ske, i takt med att lagringsbehoven stiger. I Danmark förväntas framför allt en stor expansion, vilken sker till följd av stor förnybar elproduktion och deras närhet till det Europeiska elsystemet. Här förväntas elanvändningen öka med 12 TWh.

Elektrifieringen av transportsektorn

Inom transportsektorn förväntas ökningen bli cirka 76 TWh – där personbilar står för den största delen av elektrifieringen. Prognosen baseras också på en mer ambitiös elektrifiering av den lätta lastbilsflottan. Här har Volvo som mål att hälften av all sin nyförsäljning 2030, ska vara av fordon med eldrift – såväl lätt som tung transport.

Med utgångspunkt i nationella mål är Bixias bedömning att cirka 70 procent av fordonsflottan kommer bestå av el- eller laddhybrider 2040 – varav 1,7 miljoner är rena elbilar.

En alltmer elektrifierad industrisektor

I industrisektorn förväntas ökningen ligga på cirka 51 TWh år 2040, vilket påverkas av en allmänt ökad elektrifiering av hela industriprocessen. Industriprojekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med vätgasbaserad energi. Det kommer i sin tur öka elanvändningen avsevärt, samtidigt som det kommer att minska koldioxidutsläppen kraftigt.

H2 Green Steel

Överskott av produktion i Norden

Nordens årliga elproduktion ligger idag på omkring 408 TWh och förväntas öka med 204 TWh till 2040. Prognosen är baserad på att EU skärper utsläppsmålen, vilket gör fossil produktion dyrare och påskyndar de förnybara alternativen. Mellan år 2025 och 2040 räknar våra analytiker med att vindkraften i Norden byggs ut med 113 TWh – där Sverige står för 32 TWh. För att nå EUs mål krävs därför en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft.

Den senaste statistiken över hur svensk el produceras idag – Energiföretagen

Överföringskapacitet och energibalans

Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden kräver nya ledningar mot omvärlden, för att undvika att Norden översvämmas av el. För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och övriga Europa.

Nya ledningar, mot framförallt Tyskland och Storbritannien, är redan beslutade om och fler förväntas planläggas mellan 2025-2030. NorthConnect förväntas drivas igenom efter utvärdering av NorthSeaLink.

Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Med en ökad elproduktion kommer vi att driva fram mer export mot länder med högre elpris. Ett normalt år kommer exporten troligtvis att ligga på mellan 40-50 TWh från år 2025. Med fler ledningar förväntas exporten att öka – förutsatt att produktionsökningen stiger som prognostiserat.

Samtidigt arbetar Europa för att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030 – jämfört med 1990 – och att kapa beroendet av rysk energi. Detta kan göras genom ett omställningspaket, RePowerEU. Här finns elva förslag på åtgärder och några är att skärpa utläppsmålen CO2, höja energieffektiviseringsmålet och att satsa på förnybar energi.

Prisprognos för framtiden - tre olika scenarier

Med utgångspunkt i bränsleprisprognoser och möjlig utveckling av energibalansen i Norden har ett basscenario och två alternativa scenarier skapats.

Basscenario:
Bixias basscenario utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet. Men också kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder, samt bränsleprisernas utveckling från utbuds- och efterfrågeprognoser från IEA – med hänsyn till dagens konjunkturläge.

Lågprisscenario:
Lågprisscenariot inkluderar en kraftigare utbyggnad av förnybart, energieffektivisering och hög mikroproduktion. På bränslemarknaden råder stort överskott med pressade priser där kraften inte kan exporteras. Det gör att den till större grad blir kvar i Norden, vilket gör att den förnybara produktionen pressar elpriserna – framför allt under år med stort hydrologiskt överskott, likt 2020. I takt med den globala uppvärmningen blir dessa år allt vanligare.

Högprisscenario:
Detta alternativ inkluderar en stor politisk vilja med flera klimat- och miljöinsatser. Industri- och transportsektorn elektrifieras, samtidigt som priserna på utsläppsrätterna stiger i rask takt och kolkraften stängs ned snabbare än planerat. Fler ledningar byggs också mot Europa, där priserna är högre.

Industrialiseringen 2.0 utvecklas fortare än vad marginalkostnaden för vätgas minskar.

Hur påverkas elområdespriserna i Sverige?

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elområden från, norr till söder. Elpriset kan därför variera beroende på vilket elområde du bor i. Elområdena i Sverige är uppdelade på följande vis:

• Luleå (SE1)
• Sundsvall (SE2)
• Stockholm (SE3)
• Malmö (SE4)

Ett stort produktionsöverskott i SE1 och SE2 förväntas pressa priserna under systempriset de närmaste åren, framförallt under år med god tillgång till vatten. I SE3 kommer priserna att ligga under systempriset när finsk kärnkraft tillkommer och södra Norge har ont om vatten. Initialt kommer priserna vara högre i SE4 på grund av begränsad ledningskapacitet från norr.

Sydvästlänken, som sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne, kopplar samman SE3 och SE4. Prognostiserad prisdifferens framåt omkring 1,5 €/MWh mellan SE3 och SE4.

SydVästlänken – Svenska kraftnät

Prisprognos (från december 2022) för SE3:

• 2023-2024: 6 €/MWh
• 2025-2030: 2-5 €/MWh
• 2030 och framåt: 0-0,5 €/MWh

Elpriserna förväntas variera även framöver på grund av konjunktur, omvärldsläge och framför allt väder. I Norden är elpriset väldigt väderkänsligt – vilket inte minst märkts av under år 2021 och 2022. Den hydrologiska balansen förväntas påverka systempriset, men med fler ledningar mot Europa skapas en starkare koppling till det europeiska priset. Detta leder oftast till ett högre prisläge, men också lägre i perioder.

Högre elpriser:
Kyliga år när kärnkraften är ur drift, likt 2010-2011, stiger priserna. Likaså när det är väldigt torrt, likt 2018 och 2021.

Lägre elpriser:
År med mycket nederbörd och hög vindkraftsproduktion förväntas priserna falla, framförallt om efterfrågan samtidigt är låg, likt 2015 och 2020.

Sammanfattning av rapporten

• Miljö- och energimål driver, tillsammans med fallande investeringskostnader, på utvecklingen av förnybar elproduktion i hela Europa
• Elanvändningen i Norden förväntas öka med omkring 155 TWh till 2040
• Elproduktionen i Norden förväntas öka med omkring 204 TWh till 2040
• Överskott av produktion i Norden kommer hålla nere elpriserna om kraften inte kan exporteras
• Elnätet står för stora utmaningar vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar
• Större andel förnybar produktion ger en mer volatil spotmarknad
• Inledningsvis högre priser i södra Sverige men i takt med ökad ledningskapacitet jämnas elområdesdifferenserna ut och rör sig ned närmare systempriset under ett normalår. De södra elområdena i Norge och svenska SE4 kommer allt oftare bli högprisområden